Till hoger pa soffan ligger aurorabuddha uppkrupen med en tjock bok. Hon har hosta langt ner i brostet, massor med snor och kanner sig allmant sjuk. Hon trodde i nastan en veckas tid att hon var allergisk. Mest for att folk sa at henne att hon var allergisk. Detta trots att helgen fore tillbringade hon med en grupp manniskor, dar atminstone fem personer var akut forkylda... Sa hon holl ut och tog allergi mediciner som inte hjalpte, anda tills maken kom hem fran jobbet en dag och sa att han hade precis samma symptom.Han sitter nu utflangd till vanster pa soffan och tittar pa gamla videos som han spelade in pa 80-talet. Det ar en TV-serie om en kille som aker runt i Amerika pa en motorcykel och har alla mojliga aventyr. Det ar atminstone inget vald i den dar serien. Maken hostar, snorar, stonar och sager med jamna mellanrum: Oh, man!
Aurorabuddha har en angels talamod, fast hon ar sjuk. Hon tycker att det ar nastan romantiskt att hon och maken ar sjuk samtidigt. Det har aldrig hant forut att dom delat pa febertermometern, eller pa alla dom gamla febernedsattande piller dom gravt fram i medicinskapet.
Mindre romantiskt ar det i sangen, aven om det kanske ar lite for privat for att hangas ut pa internet. Men aurorabuddha hanger ut makens underbyxor pa tork varje vecka nar hon tvattar, sa att alla grannar kan se dom - sa hon tanker att det ar ju ingen skillnad att beratta om vad han gor i sangen: om han inte snarkar, sa andas han konstigt. Hela natten. Och aurorabuddha kan inte sova. Och inte hundarna heller. :o/
Nu har bada tva varit till doktorn och fatt penicillin. Aurorabuddha fick puffar for att kunna andas lattare och maken fick narkotisk hostmedicin, som han ar sa lycklig over! Mest for att det kanns sa forbjudet, pa nagot satt! :o)
Och maken har anvant upp alla sina tre sjukdagar som han fatt for det har aret. Det har aldrig hant forut. Aurorabuddha tanker att hon kan dra ut pa den har snuvan nagra dagar till, sa hon slipper ta itu med allt som ligger och vantar pa att hon ska vara i farten igen... bara ett par dagar till... snalla!


10 intressanta kommentarer:
Ajajaj!!!
Hoppas verkligen ni båda kryar på er snart!!!!
Det är verkligen ingen höjdare att vara rejält förkyld. Usch! Båda hemma samtidigt som sjuklingar kan vara både bra och dåligt. Kan vara skönt med sällskap. men kan också vara jobbigt med sällskap.
Jag tycker helt klart att nätterna ocftast är värst när man är dålig. Att ha täppt näsa eller hosta mycket. Fy! Då kan man ju inte sova....
Så krya nu på er ordentligt!!!!
Kram!
Men stackars er!
Den där hostmedicinen har jag haft - eller en släkting till den - man sover som en gris, slutar hosta, men magen slutar också att fungera...
Saltistjejen och Bloggblad: Tack for er omtanke! Jag tror det hjalpte, for idag kanns det som om vi ar pa battringsvagen. We had better, for imorgon maste maken aka pa jobbet. Och jag har ju min Ceremoni pa torsdag!
Bra inlagg med glimten i ogat ;)
Men influensa ar ju verkligen otackt. Och farligt ocksa. Vad bra att ni gick till lakaren. Tank, det ar ju inte klokt egentligen att din man har anvant sina TRE sjukdagar och sen maste han vara frisk om han inte ska forlora pengar.. for ni borde ju ta det lungt en vecka till minst tycker jag ;) kanske mer. Kroppen maste ju fa vila och aterhamta sej. Har du inget annat rum dar du kan sova temporart? Sa gor vi om en ar sjuk - da sover vi i olika rum direkt.
Ta det lungt nu Aurora och kann inte att du borde gora en massa. Det kan vanta!
Precis som Anita tycker jag det hela var skrivet med en stor portion humor samtidigt som vi förstår att ni har det lite jobbigt, host, host...
Det är jobbigt att ligga och lyssna på konstiga andetag, jag vet. Peter får också så konstig andning när han är förkyld.
BRA att ni har fått lite medikamenter. Den där hostmedicinen har jag också fått en ggn. den är bra...
Krya på er!!
Krya på er båda två. Hoppas du mår bättre snart.
Anita: Jo, jag har en lapp har pa skrivbordet dar det star: "NO! Det kan vanta!" Jag forsoker leva upp till det.
Jag maste saga att ibland blir jag forvanad: for det mesta ar det battre att gora *ingenting* at saker...
Annika: Tack. Jo, den dar hostmedicinen gjorde susen! Och pencillinet ocksa, I'm sure!
Idag far vi val borja aterga till ordningen har...
Desiree: Tack for det! Jag tror det hjalpte, for nu mar vi battre!
Era stackare. Men rätt trevligt låter det trots allt! *hihi*
Lullun: Jomenvisst, vet du, man far ta vara pa dom tillfallen som presenteras for en! ;o)
Skicka en kommentar