Jag har fortfarande bloggtorka. Jag tycker jag har berattat allt redan! Och mitt liv ar ju inte alltfor intressant, det maste erkannas. Fast igar sa hade jag en spindel i bilen. Burr. Jag upptackte den nar jag var ute pa the highway. Den krop omkring pa backspegeln... Jag maste erkanna att jag ar lite kanslig nar det galler spindlar.
Nar jag var liten och det satt en spindel i taket, gick jag helt enkelt ut och kom inte tillbaka forran nagon hade tagit bort den. Och jag var radd. Pa riktigt. Nar mina barn var sma, da fick dom ta bort spindlarna, for mamman tordes inte. Och det har var ju i Sverige dar alla spindlar ar harmless. Visst ar dom det?! Men sa pratade jag med H, sonen, i telefon harforleden - han bor ju i Sverige. Han sa att han later sambon ta bort spindlarna hemma, for att dom ar sa otackt stora. Sa lite intryck har man gjort i alla fall! :o)
Och sen flyttar jag till Texas. Saga vad man vill, men har har vi intressanta insekter... Har finns djur man inte visste fanns! Ni far tro mig pa mitt ord, for nagra bilder blir det inte. Jag vill att bloggen ska vara ett trivsamt stalle, man vill ju inte att lasarna ska hoppa till nar dom kommer hit!
Maken foreslog att jag skulle ga och fa hjalp for min spindelfobi. Men det vill jag inte. Jag vill ha spindelfobi, thank you very much. Fast jag tycker att jag har blivit mycket battre pa egen hand. Jag vagar t ex satta ett glas over en spindel, trixa in ett papper under och sen bara ut den. Eller jag kan lata den krypa under TV:n och lata den vara dar. Till exempel. Jag dodar ju ingenting, eftersom jag ar Buddhist - fast ibland maste jag lata andra doda; men jag tar pa mig all karma for det.
Sa vad gor man mitt ute pa the highway med en labbig spindel som ar too close for comfort? Jag tog nasta exit och det var riktigt knoligt att ta sig dit och sen kor jag i panik till forsta basta stalle dar det gar att stanna. Det var vid ett vagbygge. Nu ar ju oddsen ganska bra att man ska raka pa ett vagbygge har i SA. Och dar stod en karl i full mundering och jag stortar ur bilen och fragar om han kan hjalpa mig. Finns ju inte en gentleman i varlden som kan motsta det!
Och han satter sig i bilen, tar ett snorpapper som jag har liggandes dar - och sa tar han hand om spindeln. Jag klappar honom pa axeln och sager en buddhistisk vers for honom och for spindeln - tyst for mig sjalv alltsa. Man vill ju inte verka mer nuts an nodvandigt!
3 timmar sedan
9 intressanta kommentarer:
Ah, vilket harligt inlagg! Jag skrattade hogt!
Usch ja, spindlar ar riktigt laskiga. Vi har ju levt med dessa Svarta Ankor i Californien sa lange. Man har respekt for dom. Speciellt nar man lagger sej att for att sova och dar ar en spindel som sitter i taket ovanfor huvudet.. det gar ju inte. Skrattade nar jag laste att du vill ha din spindel fobi. Ja, vad sjutton maste man trana bort alla sma quirks man har - det ar ju del av ens personlihet. Du fixar det ju helt o.k. anda, som med hjalpen du fick. Var val bra.
Tycker inte heller om spindlar, hualigen. Svarta änkor och dylikt har vi här också...DET går inte att sova om man vet att man har en spindel i rummet.
Schysst att du fick hjälp så snabbt med spindeln i bilen igår.
Tur att du hittade en "hjälte" som kunde rycka in. Även om jag inte har spindelfobi så aktar jag mig för spindlar. Vet ju att det finns gifta som Svarta Änkan här. Har ni skorpioner och gifta ormar också i Texas?
Anita: Na fy, inte vill jag fraternisera med spindlar. Jag fragar bara: varfor?
Du vet nar man ar desperat, da vagar man vad som helst, till och med prata med framlingar. :o)
Annika: Vi har sma Svarta Ankor har, det ar allt jag har sett i den vagen. Vi har Brown Recluse spindlar oxa och andra JATTESTORA - jag talar halvmeter mellan taspetsarna - tradgards-spindlar. Burr.
Desiree: Jo vi har skorpioner, men dom ar inte giftiga, jag menar man dor inte om man blir stungen. Men vi har giftiga ormar, Coral Snakes. Vi hittade en under tegelstenarna pa var back porch haromaret. Blir man biten, da dor man. En gang hoppade jag och hundarna over en Coral Snake som krop over stigen dar vi gick... :-o
Det basta med dom giftigaste djuren ar att dom ar sa skygga. Man har tur om man far se en.
Fniss fniss. Vad roligt du beskriver det. Jag ser framför mig hur du kör bil och ser den här otäcka spindeln och tar första bästa exit. Vilken gentleman du hade turen stöta på, han kände sig nog som dagens hjälte när han hjälpte en lady som du att få bort spindeln. Usch, jag håller annars med dig spindlar är otäcka små kryp som jag inte gillar. Som de andra sagt, finns det en i sovrummet går det inte att sova.
Förresten, en sak till.
Läste din kommentar här ovan.
Dina möten med ormar låter inte roliga! Coral snakes är alltså så giftiga. Usch och fy. Tror inte de finns här i Oregon. Gillar inte ormar heller.
Anne: Na fy, vet du... dom allra varsta ar dom som ar hariga... eller dom som *hoppar* :-o ... eller dom som har tjocka kroppar... Fyyyyyyy! Nu kommer jag inte att kunna sova, fast det inte finns nagra spindlar i taket. Tror jag. :-O
Inte för att vara skadeglad, men skojigt inlägg!! och att du frågade om hjälp; det diggar jag! Själv är jag ju gammalt bondgårdsbarn, och "känslokall" för sånt. Men jag är helt enig; jag slår inte ihjäl småkryp. Det är ytterst, ytterst sällan. Buddist eller ej så känns det ju bara så fel att göra det, utan någon vettig anledning.
Tycker annars verkligen du ska flytta hit till Grönland istället. Här har nämligen ALLA småkrypsnoja, så du skulle inte känna dig ensam. :-) Inget är så roligt som att se en grönländare i Europa (värre insektsställen har jag inte sett någon grönländare på), inklusive min pojkvän. De springer runt och ropar, smått livrädda för minsta lilla kryp, inklusive skalbaggar och andra harmlösa små liv. De stora vuxna karlarna som annars kan skjuta en hotande isbjörn utan att blinka!
Anledningen är ju så klart att vi inte direkt har några småkryp här. Myggor och knott i mängder ja, speciellt i fjällen där man även finner en och annan spindel i den marknära vegetationen. Men aldrig, hur länge du än väntar med städningen, finner du en spindelväv i hemmet, eller ser något som helst annat än människor, katter och hundar springa över golvet! :-)
Lullun: Jag har alltid haft svart att doda smakryp, otacka eller inte. Dom tycks inte sarskilt tycka om det, for dom forsoker ju komma undan... :o(
Har ni inga smakryp pa Gronland!! Och det tycks om om alla mina broder och systrar bor dar redan... Jag kommer nu, da!
Skicka en kommentar